Kunskapshub

Se, lyssna och läs!

Filmer

Mot cirkulär köttproduktion

Klimatutsläpp från svensk matproduktion

Genom partnerskap och samverkan med slakteri och övriga aktörer kan en gård ytterligare minska sitt klimatavtryck. Ett slakteri som ställer om till biogasproduktion, kan gå från eldning av olja till biogas som värmekälla och samtidigt erbjuda gårdarna ett näringsrikt, klimateffektivt och lokalt alternativ till mineralgödsel – biogödsel.

På Gotlands Slagteri har ett stort omställningsarbete startats. Och samarbetet med gårdarna har kommit långt. Förutom biogasproduktion, har transporterna med fossila drivmedel ersatts av biodrivmedel som RME eller HVO. Aktörerna har även börjat investera i förnybar el samtidigt som plasttrågen till köttförpackningar ska ersättas med ett cellulosabaserat alternativ.

Fredrik Sundblad är plats- och inköpschef på Gotlands Slagteri. Han poängterar vikten av samverkan och att politiken pekar ut en tydlig riktning så att omställningen inte stannar av. Som exempel på motsatsen nämner han osäkerheten kring vilka biobränslen som kommer att vara tillgängliga och hur mikroproducenter av el på olika sätt missgynnas av dagens lagstiftning.

Svenskt jordbruk påverkar klimatet minst i hela världen. God djurhälsa, effektiv livsmedelsproduktion och ett gynnsamt klimat gör svenska bönder till världens förebilder när det gäller hållbar produktion av kött och mejerivaror.

Samtidigt behövs en ökad förståelse för att livsmedelsproduktion leder till utsläpp av metan som bidrar till ett varmare klimat. Men medan metanet som släpps ut i atmosfären försvinner inom en livstid, stannar utsläpp från exempelvis fossila bränslen kvar i atmosfären mycket längre. Därför finns det mycket som svenska bönder kan göra för att bli än mer klimateffektiva. Smart markanvändning för att binda en större mängd koldioxid är ett sätt. En övergång till fossilfria drivmedel i jordbruksmaskiner är ett annat.

Maria Berglund, agronom från Hushållningssällskapet, förklarar hur utsläppen från det svenska jordbruket ser ut i ett globalt perspektiv och ger exempel på åtgärder som jordbrukare kan ta till för att bli än mer klimateffektiva.

Minskade utsläpp från gården

Jämtlands läns självförsörjningsgrad

En jordbrukare kan göra mycket på gårdsnivå för att sänka sina klimatutsläpp. Men det kan vara svårt att veta vilka insatser som är både klimat- och kostnadseffektiva och vilka som inte är det.

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Projektet drivs av Jordbruksverket tillsammans med LRF och länsstyrelserna.

Typiska klimatåtgärder är sänkt inkalvningsålder, ökad djurhälsa, minskat spill från fält till mule, att byta till foder med lägre klimatpåverkan och ökat foderutnyttjande.

Carin Clason är rådgivningsexpert på Greppa Näringen och berättar om hur hon arbetar med att hjälpa enskilda gårdar att effektivisera produktionen. Greppa Näringen hjälper lantbrukaren att kartlägga gårdens alla utsläpp och föreslår därefter åtgärder som både ökar lönsamheten och minskar utsläppen.

I kursen projektledning och kommunikation på SLU fick en grupp agronomstudenter i uppgift att räkna ut Jämtland läns självförsörjningsgrad samt djupdyka i mjölk- och grönsaksproduktionen. Här är en kort film som visar vad de kom fram till.

Snacka Grönt - Podcast

Stäng meny